Tullmuseet

Tullmuseet ligger på Vargön i Sveaborg i kurtinen Hamilton-Polhem (Sveaborg B 20 D). Tullmuseet har en permanent tullhistorisk utställning samt en årlig temautställning.

>> Tullmuseets öppettider

En kort historik över den finska Tullen

Tulluppbörd från och med 1200-talet

Uppbörden av tullar i Finland hör ihop med landets gemensamma historia med Sverige. Tulluppbörden kommer in i bilden också i och med att städer grundas och handeln ökar. Under 1200-1400 -talen grundades de första städerna i Finland: Åbo, Viborg, Ulfsby, Raumo och Nådendal, och samtidigt började Hansans herravälde inom handeln på Östersjön att avta.

Från den tiden finns det emellertid mycket litet belägg för tulluppbörden. Först på Gustav Vasas tid på 1500-talet fick man en egentlig statsförvaltning och tullarna började få större betydelse. Man kunde överhuvudtaget börja tala om utrikeshandel.

Den finska Tullen fyller snart 200 år

Nästan 200 år sedan, den 18 februari 1812, godkände tsar Alexander I reglementet för tullförvaltningen i Storfurstendömet Finland. Genom detta reglamente grundades i Finland ett eget centralämbetsverk - General-Tull-Direktionen för att ansvara för tullärenden. Namnet ändrades till Tullstyrelsen år 1885. Enligt reglementet från februari 1812 hade Storfurstendömet Finlands regering tillsynen över tullverket, men general-tull-direktionen svarade för själva förvaltningen och för verkställandet av förordningarna. Direktionen ansvarade för uppbörden av tullar och redovisningen av dem, räknade ut landets handelsbalans och övervakade tullkamrarnas verksamhet.

Tullväsendet i Storfurstendömet Finland utvecklades främst för landets egna behov och därför behövdes inga större reformer när Finland blev självständigt år 1917.

För Finlands senare utveckling var det viktigt att få en egen tullstyrelse och övriga centrala ämbetsverk. Den egna förvaltningsapparaten stärkte Storfurstendömet Finlands inre självstyre och jämnade vägen för självständigheten. Ett eget tullverk är ett centralt kännetecken för varje självständig stat. Därför kan man säga att Finlands tullverk var av grundläggande betydelse på 1800-talet med tanke på vårt lands självständighet.

Tullens andel av skatterna har växlat mycket

Av den totala statsskatten och inkomsterna som kan jämställas med skatter utgjorde tullarnas andel på 1830-talet knappt en femtedel, men på 1850-talet fick man redan över 40 procent av statens skatteinkomster genom tullar. Och tullinkomsterna fortsatte att öka. I början av 1900-talet steg tullarnas andel av statens skatteintäkter redan till 70 procent. Fram till 1930-talet hade tullarna en central ställning i den finska statsekonomin. Efter att tullarna sjönk och delvis slopades från och med 1950-talet har deras fiskala betydelse minskat. Tullverket fortsätter emellertid att spela en viktig roll i skatteuppbörden eftersom det svarar för uppbörden av övriga skatter och acciser i utrikeshandeln.

Den finska tullens långa historia har på många sätt varit sammanbunden med den ekonomiska och statliga utvecklingen i Finland. Tullverket har kommit till och utvecklats för att beskatta, reglera och uppfölja utrikeshandeln och därigenom uppnå de målsättningar som man strävat efter genom århundraden. Målsättningarna har ändrats genom tiderna och tullverket med dem. Övergången från Storfurstendömet Finland till ett självständigt Finland skedde smärtfritt i det finska tullväsendet. Lika smidig har tullverkets övergång till Europeiska Unionens tullsystem varit under 1990-talet.



tulli.fi - de populäraste sidorna